Ett skepp kommer lastat med…
… en depression. D e p r e s s i o n . Jag smakar på ordet som fortfarande känns så främmande i mitt huvud. Depression, det blev domen hos läkaren för ett par veckor i sedan och grunden för en månads sjukskrivning. Nog för att jag kan checka av varenda del ur listan med symptom men jag har inte en enda gång tidigare tänkt tanken på att det är vad jag drabbats av. Lite stress kanske, en utmattning, hjärnblödning eller demens. Men inte en depression. Det är något som alltid känts så avlägset. Något som andra drabbas av. Andra med mörkare tankar och känslor än vad jag själv har. Jag, som alltid balanserat på kanten men alltid klarat mig undan. Kastat mig åt andra hållet precis innan vinden tar tag i mig och slungar ner mig i den mörka avgrunden. När jag gick från vårdcentralen var jag fylld av motsägelsefulla känslor kring domen som läkaren skickat hem mig med. Jag trodde inte på den först, avfärdade den och försökte motarbeta insikterna i mitt huvud. Vad ska hända med mig nu? Hur sk...