Nytt år, nya möjligheter

Hela 2020 har jag funderat, och nu har jag äntligen bestämt mig för att börja blogga igen. Det var åratal sedan jag hade en aktiv blogg, och även om jag i nuläget inte vet hur pass aktiv jag tänkt vara har jag tänkt ge det ännu en chans. Jag har skrivit lite här i bloggen under förra året, men inte publicerat vare sig inlägg eller blogg. Snarare haft den som en digital dagbok. Därför ligger det lite äldre inlägg ute.

Jag har vridit och vänt på alla perspektiv, ställt mig själv alla frågor och försökt komma på hur jag skulle använda bloggen. Vad ska jag skriva om? Hur mycket ska jag lämna ut om mitt liv och mina barn? Varför vill jag att folk ska läsa? Om jag inte kan skriva allt jag tänker, varför ska jag då skriva?

Jag älskar att skriva och har alltid gjort. Och jag har alltid haft ett behov av att uttrycka mina tankar i text. Förr när jag bloggade ville jag att alla skulle få veta allt om mig. Jag var yngre och hade ett stort behov av bekräftelse och uppmärksamhet, även om jag kunde ha en viss känsla för integritet ibland. Jag vill inte blandas ihop med den jag var då, för det har hänt så mycket sedan dess. Med livet, med mig.

För mig är det viktigt att mina barn inte blir utlämnade på ett sätt så att de kan ta skada i framtiden. Barnen upptar väldigt stor plats i mitt liv, och mycket av den oro, de tankar och funderingar jag har kretsar kring dem och mitt föräldraskap. Därför kommer jag inte dela med mig av de mest personliga och utlämnande delarna, även om jag har som mål att skriva ärligt och ofiltrerat. Jag kommer förmodligen heller inte skriva särskilt regelbundet. Behovet av att skriva går i perioder.

Det får bli ett av mina mål för det nya året. Jag ska skriva och jag ska ta hand om mig själv bättre. 

Gott Nytt år!