Inlägg

Livet känns inte så kul just nu

Bild
Tiden bara rullar på utom min kontroll, jag mår inte bra på jobbet, i min kropp eller livet i stort just nu. Det skaver, helt enkelt.   Så har det nog varit i några år nu. Jag pratade med någon härom veckan, om att tiden mellan 30 fram tills nu varit den tråkigaste i livet hittills. Inte för att jag inte njuter av livet emellanåt. Jag har haft många roliga stunder, både med barnen, vänner och på jobbet. Älskar att leva. Men det har varit sådan stiltje. Sådan tristess. Kanske är det kontrasten mot hur jag levt tidigare- flyttat vart och vartannat år, hoppat in och ut ur relationer, umgåtts med vänner, orkat med äventyr och utmaningar. Framför allt orkat. Den där orken har inte funnits på flera år. Jag orkar inte umgås. Orkar inte vara påhittig och spontan. Orkar inte dejta eller ens tänka på att träffa någon. Orkar ingenting. Och det gör mig lite deppig. Jag vill försöka tänka att det nog bara är en tråkig tid i livet. Att det blir bättre sen. Men tänk om sen aldrig kommer? Om jag allti
Skicka en kommentar
Läs mer

Ett skepp kommer lastat med…

Bild
… en depression. D e p r e s s i o n . Jag smakar på ordet som fortfarande känns så främmande i mitt huvud. Depression, det blev domen hos läkaren för ett par veckor i sedan och grunden för en månads sjukskrivning. Nog för att jag kan checka av varenda del ur listan med symptom men jag har inte en enda gång tidigare tänkt tanken på att det är vad jag drabbats av. Lite stress kanske, en utmattning, hjärnblödning eller demens. Men inte en depression.  Det är något som alltid känts så avlägset. Något som andra drabbas av. Andra med mörkare tankar och känslor än vad jag själv har. Jag, som alltid balanserat på kanten men alltid klarat mig undan. Kastat mig åt andra hållet precis innan vinden tar tag i mig och slungar ner mig i den mörka avgrunden. När jag gick från vårdcentralen var jag fylld av motsägelsefulla känslor kring domen som läkaren skickat hem mig med. Jag trodde inte på den först, avfärdade den och försökte motarbeta insikterna i mitt huvud. Vad ska hända med mig nu? Hur ska ja
Skicka en kommentar
Läs mer

Insikter, visioner och det kvävande höstmörkret

Bild
Sitter här i mitt kök, med klockornas tickande som enda bakgrundsljud. Kian är hos sin pappa och Kelly åkte precis på kubb-tävling hos min bror och hans tjej i Nybro. Jag minns inte när jag var helt ensam hemma senast, inte för en hel dag i alla fall, så jag passar på att njuta av lugnet. Det är något jag märkt av det senaste året - att jag föredrar att ha det tyst omkring mig, både hemma och på promenader. Jag väljer sällan att lyssna på musik när jag är ute och går numera, låter istället tankarna fladdra fritt och lyssnar till gruset som knastrar under fötterna, fåglarnas kvitter, vinden i träden och bilarna som susar förbi. Det har blivit nästintill livsnödvändigt för mig, särskilt i stressiga perioder. Min hjärna är aldrig tyst och tankarna aldrig stilla, men att ha det tyst och lugnt runtomkring gör åtminstone pulsen lite långsammare.  😅 Sommaren gick så fort. Som alltid känner jag att det var så mycket som inte hanns med. Jag bygger alltid stora visioner, alldeles för stora. Öns
Skicka en kommentar
Läs mer

Att ständigt vara lost i livet

Bild
Äntligen semester - tid för eftertanke och återhämtning och vi ska försöka njuta så mycket vi kan. 🍀 Här kommer ett långt inlägg om något jag tänkt väldigt mycket på under en tid. Läs om du vill. 💕 Igår tog jag en promenad i mina gamla kvarter där jag växte upp. Många av husen och trädgårdarna var sig lika och hela området utstrålar fortfarande lugn och trygghet. Hade jag kunnat hade jag bosatt mig just där för länge sedan. Om livet och förutsättningarna sett annorlunda ut. I flera trädgårdar såg jag samma personer som bodde där redan när jag var liten. Människor som trots alla år fortfarande bor kvar i sina hus och jag blev översköljd av en stark känsla av sorg.  Allt är ju relativt och ingenting är endast svart eller vitt, det vet jag. Jag har ju ingen aning om hur de här människorna mår eller hur de har det men m in sinnebild av ett harmoniskt och lyckligt liv är bland annat att kunna nöja sig och ta hand om det man har. Att vårda såväl sitt hem som sina relationer och inte ständi
Skicka en kommentar
Läs mer

Att bejaka sina inre troll

Bild
Lördag - ledig dag och härligt väder! Livet borde leka, visst? Och det gör det väl på sätt och vis. Vi är friska allihop, det är Mello ikväll och vi har redan handlat lördagsgodiset. Sitter i Kians rum och tittar på när han spelar Fortnite. Han lovade att sluta vråla om jag satt här inne. Behövde lite kärlek, som han sa. Haha! Han är bra på att sätta ord på sina känslor det lilla barnet. Idag flyter jag runt som i ett vakuum. Har inte riktigt kontroll över vart jag ska , om jag kommer flyta upp till ytan eller sjunka ner i mörkret. Brukar alltid bli nervös och börja nysta i varför det känns så, analyserar och anstränger mig hårt för att ta mig uppåt. Men då blir det oftast motsatt effekt och jag sjunker istället. Det där med att man kan styra sina tankar är inte alltid sant. Inte för mig i alla fall. Så idag bara är jag. Låter mig sväva runt i ovisshet och låter det bli som det blir. Jag är inte rädd för att må dåligt, men det är otroligt trist. Vem vill inte vara pigg, glad och energi
Skicka en kommentar
Läs mer

Det där med medicinen

För snart ett år sedan skrev jag ett inlägg om medicinering  och det är så intressant att gå tillbaka i tiden och läsa om hur tidigare perioder varit, både på gott och ont. Då var det ett väldigt positivt inlägg och vi började se ljuset i tunneln. Men det bästa (och ibland värsta) med livet är ju att man aldrig vet vad som väntar. Idag kommer jag skriva ett inte riktigt lika positivt inlägg om vårt nuläge. 😓 Det är så många vändor fram och tillbaka hela tiden att jag inte riktigt kommer ihåg anledningen till att vi till slut avbröt medicinen som då fungerade så bra. Förmodligen avtog de positiva effekterna efter en tid och efter att ha ökat dosen gissar jag att det blev som med flera av de andra medicinerna = inte alls bra.  Vi fick hur som helst prova på concerta framåt sommaren, vilket vi tyckte gav en bra effekt. Under semestern fick jag dock med mig en burk medicin av en annan tillverkare från apoteket (det där är ju också en hel vetenskap om olika tillverkare, tillsatser i de oli
Skicka en kommentar
Läs mer

Jullov = tråklov

Bild
Hej på er mitt i jullovet! Det var väldigt länge sedan jag skrev något här i bloggen, har till och med funderat ibland på att stänga ner den helt men faktum är att jag ju har den som ett verktyg att ventilera om stort som smått i livet. Så jag har den vilande i långa perioder så får inläggen komma när de kommer helt enkelt. Nu blir det ett par inlägg på rad dock. Dessutom har jag bestämt mig för att kalla barnen vid namn hädanefter. De flesta som läser antingen känner eller är bekanta med mig ändå och vet vilka mina barn är så det finns ingen anledning att hymla. 😄 Nu är det jullov och vi har ändå haft en del fina dagar. Jul och nyår kan ju bli väldigt överväldigande, inte minst för barn med npf. Här hemma gick det dock förvånansvärt bra med släkt, vänner, olika julfiranden (först pappa och sedan med mig) på samma dag, julklappar och förväntningar. På julaftonskvällen kunde vi se tillbaka på dagen med värme.  Dock är förberedelse a och o hos oss, så jag och Kians pappa hade regelbunde
Skicka en kommentar
Läs mer